Hjälp, jag ska bli med soptunnor!!

 Ja nu ska jag bli med nya soptunnor, stora till råga på allt. Dom gamla mindre en brun och en grön ska bytas ut med början av v.16 och ska vara klart innan juni månad. Jag som inte ens använder dom gamla som jag har och det gjorde ju inte dom som bodde här innan heller. Jag ska ställa dom gamla på den "vanliga" uppställningsplatsen som jag inte ens vet vart den är!

Positivt med dom nya tunnorna är väl att man ska sortera i dom och det är ju nåt som jag velat göra längre få i ordning en sorteringsplats. Men hade föredragit att ha den i nära anslutning till stugan. Nu blir det ju att den kommer vara nära vägen istället. Om jag inte ställer den på uppfarten till tomten men den är ju inte min. (får väl fråga tomtägarna om lov)

Jag vill ta hand om mitt matavfall själv så det blir väl till att söka tillstånd från kommunen även för Solgläntan, hemma vid Glorias är jag ju igång sedan länge.
Jag vill ju även ta hand om och kompostera mitt dass innehåll. Och då behöver jag tillstånd från kommunen för att kompostera latrin enligt deras avfallsföreskrifter. Jag ska ansöka hos miljöenheten. Där ska jag ange hur jag planerar att ta hand om avfallet. Väljer jag en toalett med urinsortering behöver jag även ange hur jag har tänkt ta hand om urinen.

Torrtoalettsystem med egen kompostering kräver lite mer hantering för dig som använder det, men är billigare än mulltoaletter och liknande.
Det finns olika tekniker för latrinkompostering. Det går att köpa en toalettstol med en insattstunna i plast där tunnan vid behov byts ut. Det går också att köpa plasttunnor som kan placeras under utedasset. Och det är ju så jag gör om jag inte använder min portapotti.
Kompostering kan antingen ske direkt i plasttunnan som förses med luftat lock eller så väljer du att ha en större kompostbehållare att tömma tunnans innehåll i.

Kompostera så här

Genom att behandla toalettavfallet på rätt sätt minskar risken att bakterier och virus sprids. Du ska kompostera latrin i täckt behållare som är ventilerad och tät mot marken.

Behållaren ska placeras på tillräckligt avstånd från vattentäkter och grannar, gärna insynsskyddad. Vattentäkt kan vara en brunn, sjö eller vattendrag där vatten hämtas.

Kompostbehållarna ska också ha en viss volym. För fritidshus gäller att en behållare för kompostering av enbart latrin ska rymma 350 liter och en behållare för kompostering av latrin och matrester ska rymma 500 liter. För ett åretruntboende krävs i regel dubbla volymen för behållarna.

Med många toaletter medföljer latrintunnor som det går att kompostera i. Ett annat alternativ är att kompostera i en latrinkompost. Latrinkomposter finns färdiga att köpa och går att bygga själv.

Det är viktigt att det du komposterar har tillgång till syre för att nedbrytningsprocessen ska fungera. Tillsätt därför strö, torv, sågspån eller liknande. Även torrt gräs och torra löv kan blandas i.

Under komposteringstiden får du inte lägga till ny latrin. Först efter ett år kan det användas som jordförbättringsmedel på den egna tomten.

Urinbehållare

En urinbehållare ska vara tät och gjord av åldersbeständigt material som tål högt pH. Urinen måste lagras i minst ett år utan att ny urin tillförs. På grund av detta behövs minst två behållare att växla mellan.

Urinen ska endast spridas under växtsäsongen, från april till oktober. Därför är det viktigt att det finns tillräcklig lagringskapacitet under resten av året. För att räkna ut hur stor lagringskapacitet som behövs kan du utgå från att det blir 1 till 1,5 liter urin per person och dygn. Sedan får du uppskatta hur många dagar per år som huset används.
Spridning av urin

Det bästa tillfället att sprida urinen är vid regnväder, då minskas kväveförlusterna. Urinen bör inte spridas med sprinkler eller direkt på sådant som ska ätas, till exempel frukt och grönsaker. Spridning ska inte heller ske i direkt närhet till en kommunal eller privat vattentäkt. Till exempel en brunn, sjö eller vattendrag där vatten hämtas att drickas eller framställa dricksvatten från.

Om du har samlat upp urinen i plastdunkar sprider du den lättast genom att vattna ut den med en vattenkanna. För att urinen ska tränga ner i marken och för att undvika lukt bör du efter-vattna. Sprider du urinen i rabatten är det bra om du efteråt kan mylla ner den för att minska kväveförlusterna.

Med en ejektortank är det också enkelt att sprida urinen. När tanken är full kopplar du den till trädgårdsslangen som blandar ut urinen med vatten och sprider blandningen.

För att marken ska kunna ta hand om urinen på ett bra sätt krävs en tillräckligt stor bevuxen yta, till exempel en gräsmatta. Ytan behöver vara minst 50 kvadratmeter per person.

För handläggning av ansökan tar bygg- och miljöförvaltningen ut för två timmars handläggning.

Här kommer lite tips för hanteringen av kompostpåsarna i papper. Får väl köra bokashi här så länge. Ska söka även för dasset.

Idag blåser det rejält och det regnar för fullt.

Bokashi leverans

 Idag ska jag ut och tömma bokashi i en sluten tunna. Alla 3 är fulla. Har pysslat lite här hemma också.

  

Två hamnade i blå tunna med kol och löv.
En ställde jag ner i en tom kompost för eftermogning.

Sen blev det dags för en titt i stugan och där såg allting ok ut. Jag lämnad ringen till äppleträdet i stugan tillsammans med ett tänkt plastfönster till boden. Därefter tog jag en inspektionsrunda runt tomten, Det är mycket blött i marken speciellt från flisgången till stengången.

Även här vid nya passagen nere vid picnic hörnan är det ordentiligt blött.

och här bredvid hasseln och paradlandet.

Platsanalys Solgläntan

 Platsanalys är platsens förutsättningar.

Tillgänglighet handlar inte bara om den fysiska miljön utan även om hur man upplever en plats. En plats som känns otrygg kommer därför inte upplevas som tillgänglig.

• Observationer (hur solen rör sig över platsen, var är bäst att sitta, vart ska stigar/gångar gå, etc)
• Gestaltning (beskriv hur du vill att platsen ska se ut)
• kartstudier (hur ser tomt och omgivning ut)
• struktur (grunden i trädgården är allt det formklippta, byggnader och andra material, väggar, sten)
• ritningar (ritning över fastigheten)
• typologi (en samling begrepp med tillhörande förklaringar för att beskriva,analysera och utforma. Ett sätt att kategorisera gröna strukturer. Att länka samman.)
• Rumsbildning 

Utekök

Platsen jag har valt är i halvskugga nära stugans kök i slänten ner mot förrådet/dasset. Det är en väldigt hal gräsmatta i lätt nerförslut. Nära gången in till stugan. Nära ytterdörr och köksfönster inte heller långt till dasset. Nära till komposthörnan dit resterna av måltiderna ska komposteras. Det ska rummas in gärna med en lång köksö i vinkel mot parkering och mot stigen vid entré där det finns plats för grillen och elspisen samt pizzaugnen och andra köksapparater. Ytan kan även användas för avlastning av saker när man kommer till stugan för att låsa upp. I sluttningen mot förråden ska det byggas upp en snyggare odlingsdel än den idag som består av pallkragar, eller så bygger man en snyggare grund för pallkragarna då platsen lutar. Mot köksväggen ska det finnas en platsbyggd bänk för avlastning av det som ska ut från köksfönstret. Även möjlighet att ha växter här. Trädgårdslandet nedanför fönstret ska läggas igen till förmån för diskplats med avlopp till brunnen utanför källaren.

• Uteplats ordnad på hala gräsmattan med markduk och därpå flis.
• Ett litet (tillfälligt)  bord med stenskiva med plats för antingen elspis eller pizzaugn eller airfryer.
• Möjlighet till el genom köksfönster eller ytterdörr via en hjulförsedd batteripack

Utedusch/bad

Jag har valt en plats under tak. Stora altanen i vinkel mot syrenbersån och ängen. Platsen är mycket torr och solig. Dit bar jag och sonen upp det nyaste badkaret från hans kusiners hus. Vattnet kommer att tas ifrån vattentunnorna där en ska vara dedikerad till dusch och bad och där jag kommer att ha nån form av rening från smuts. Möjlighet att värma vatten samt blanda detta med kallt vatten. Duschdraperier kommer att hängas upp i taket och täcka alla sidor på karet för att slippa insyn.Jag ska kunna både bada och duscha. Avlopp för badkarsvattnet kommer ledas ut genom en uppbyggd ramp med en mindre trappa för upphöjning av badkar för att lättare kunna tömma detta och för bättre utsikt över ängen. Kommer att gå små uppsamlingar/dammar där vattnet renas med växter innan det når sin slutdestination, markinfiltrering. 

• Plats ordnad under altanen i hörnet mot Syrén bersån. Jag och sonen har burit dit badkaret som stod nere vid odlingen

Uppsamling vatten

Eller skörda vatten som jag kallar det.

Jag samlar vatten från stugans och bodarnas tak i tunnor och andra kärl för att sedan föra detta vidare till min ibc-tank som står bredvid parkeringen. Detta ska ske genom akvedukter, slang och pumpning. Ska användas för vattning av trädgård och till dusch och tvätt. Ibc tanken ska kläs in i trä och sedan ska det ledas upp klätterväxter för att tanken inte ska synas så mycket och smälta in i trädgården. När ibc tanken är full fyller jag upp alla mina tunnor och mindre kärl och sen stängs utkastaren och vattnet leds nu ut nertill i en ränna eller bäckfåra till mina smådammar och regnrabatter. När dessa är mättade leds vattnet ut i diket runt åkern. 

• Tunnor, kärl och ibc är  införskaffat och utplacerade sommartid.
• Vid husgaveln mot syren bersån finns 2 blå tunnor och flertalet mindre svarta kärl sammanlänkade med slang så att vattnet flyttar sig vidare till nästa kärl. 
  Likaså finns 2 blå tunnor nere vid enen/plommonträdets husgavel.
  Vid snickarboden har jag i dagsläget bara en stor rund vattenbalja.
  Vid vedbodens hängränna finns 2 blå tunnor med slang emellan.
  Pappas gamla båt fungerar som näckrosdamm och fylls på vid behov.
• Pumpar finns en med sladd och en batteridriven samt en som antagligen går på nåt bränsle har ej testa står i boden.

Kompostering och deponi

Jag har en samlad plats nedanför Rhododendron-busken precis vid uppfarten till stugan nära parkeringen. Där jag har kompostering av trädgårdsavfall, förvaring av klar bokashi. Utrymme och kärl att göra gödselvatten på, depå av trädgårdsavfall och jord, grus, sand, flis. Fack för deponi  i u-form (typ som hemmagjorda komposter)den tomma ibc-buren kan användas då jag har flyttat denna till platsen så att parkeringen blir tom med plats för bilen.

• Plats nedanför Rhododendron i nära anslutning vid stigen/gången in till stugan från parkeringen samt nedanför vedburen vid samma buske mot blåbärslandet. 
• Tunna till färdig bokashi ordnad med lock.

Bokashi i vattentunna

 Idag var jag ute vid stugan och tippade i två bokashi-hinkar i en vattentunna där ute, lite krångel med att få på locket efteråt bara. Men lyckades till slut. Tänkte sätta lite matlök men hade inget förberett land så det är en lärdom att ta. Bra att ha några preparerade tomma land om man får lust att odla nåt hipp som happ.

Jag bottnade tunnan med några cm kol och sen i med matavfallet.

Checkade även min hushållskompost och däri var det möss igen....En fick jag ut och en lyckades jag nog avliva. Stampade ihop komposten en del. 

Han även elda lite inomhus. 

Ute var det blött som attan och jag körde nästan fast när jag kom dit, dum som jag var körde jag in på uppfarten. Tog ur hinkarna och körde ut och ställde mig vid vägen istället.

Härligt att övernatta

 Vaknade ganska tidigt av ljus i sovrummet. Fixade frukost, morgon-toalett. Fixade en enklare kran till min ibc-tank. 

Har klippt gräset på hela tomten och använt alla fyra batterierna har gått bra men gräset var långt. Får se om det behövs en gång till om nån vecka. Hemma växer det iallafall som ogräs. Visserligen har vi gödslat där hemma. Jag har kompletterat förrådet med en dekoration. 

Grannen har låtit klippa ängen bredvid stugan. Jag trimmade även utanför min tomt mot vägen och sen har dom även klippt vägrenen ser det ut som. Kanske fick inspiration av mig...;) Åkte hemåt strax innan fyra och stannade till för att hämta min grönsaktsprenumeration hos Björkekullens ägg och grönt. Sen hem för att fira sonens 15:e födelsedag.

Bokashi-strö

 Dagstidnings-bokashi-strö

Istället för att använda dyrt kli kan du jäsa tidningspapper att använda mellan kompostlagren i hinken.
Gör så här:

• 1 del Startkultur 1 eller 2 
• 1 del melass 
• 6 delar vatten

1. Blöt en bunt tidningar väl i blandningen. 
2. Se till att låta dom rinna av väl.
3. Lägg in dom fuktiga tidningarna i (zip-lock-)plastpåsar och töm ur all luft, försegla. 
4. Placera svalt och mörkt och vänta 10-14 dagar för en god fermentering. 
5. Torka sedan bladen separerade.
6. Strimla gärna i dokumentförstörare.
7. Färdigt att använda.
8. Märk och frys in eventuellt extra serum,obs glöm ej etikett.

Gå till inlägget Bokashi för att se hur du startar upp din bokashi-hink.

Mycket nöje!!

Bokashi

 Bokashi

Starta gärna komposten med kolhydratrikt avfall. Sönderdela avfallet i småbitar så täcker bakterierna bättre.

Mellanlagra i kärl på diskbänken i köket och fyll på bokashi-hinken max 1 ggr per dag

ANVÄND INTE RUTTET ELLER MÖGLIGT AVFALL!!

1. Lägg strö/papper/spån/mossa etc. i botten på kärlet(suger upp det blöta)
2. Täck med preparerat strö/papper (startkultur).
3. Samla ditt matavfall ifrån köket. Typ allt utom vätskor. Fyll din bokashi hink genom att varva avfall ca 3-4 cm och 20 ml bokashi-strö,1 gång per dag i din lufttäta hink. Packa ihop materialet. 
4. Sätt på locket ordentligt "lufttätt" 
5.  När hinken är full så toppar du den med 40 ml strö och  låter du den stå i 2 veckor i rumstemperatur, tappa under tiden ur bokashi-vätska ur kranen (om du har en sådan) var 3-5 dag. *
6. När dom 14 dagarna gått blandar du den med din jord. Där låter du den vara i 3 veckor innan du använder den att plantera i.
   
   Din bokashi kan stå i upp till 1 år inomhus i sin hink......wow. 

*Den fermenterade vätskan som bildas under komposteringens sista vilande 14 dagar tömmer du ut var 3-5 dag och den kan användas i koncentrerad form till nedanstående.

• rengöring av avlopp
• rengöring av septiktank

Utblandad med vatten kan den användas som näring till blomster och trädgårdsväxter.

1:100 (1 dl vätska till 10 liter vatten) för vattning av plantor 1 gång i veckan eller mer sällan.

1:200 (1 dl vätska till 20 liter vatten) för daglig vattning av plantor (flera gånger i veckan).

Odlingstips

 Om du vill odla sötpotatis så är det lagom med 6-8 st per pallkrage. Det bör vara 13-15'C i jorden för att plantera ut. För Zon 4 som jag ligger i passar det att plantera ute runt 1-14 April. Börja med att förodla inomhus genom att ta sticklingar från moderpotatisen som du har som krukväxt inne. Lägg sticklingarna i en balja med påsjord eller något annat fluffigt ej vattnigt substrat. sticklingarna ska ligga vågrätt. Håll varmt samt fuktigt ej blött. 

Odla sparris i pallkrage då är det lagom med 5 plantor. Obs! plantera dom inte för nära kanten för dom breder ut sig/växer ca 4 cm från mitten och ut per år.

Att gödsla när man odlar sparris är viktigt. Först vid planteringen och sedan vid midsommar 1:a och 2:a året. Och följande år alltid efter skörden. Plantorna vill ha samma sorts gödsel som potatisen. Med kalium i. Skörda först 3.e året och då allt 1:a veckan. Låt det sedan växa till sig igen. Sparrisens hanplantor ger mer skörd välj därför helst hanplantor när du gör ditt inköp. Honplantor ger bär och ger mindre i skörd. 

FLYTTA ALDRIG en sparris den har pålrot och vill stå kvar på samma plats. Så tänk och planera noga vart du planterar dina plantor. Dom vill stå soligt. Gräv om jorden, sandblandad, näringsrik. Använd 2 pallkragars höjd UTAN markduk så att sparrisens pålrot kan söka sig neråt.
Plantera inte sparrisen för djupt. Gör ett dike sprid ut sparrisens rötter i botten på en liten kulle. Täck med 5 cm jord. Låt växa och  lägg på ytterligare 5 cm jord. "Geijliim" är en bra sort som passar både till grön och vit sparris och ger en bra skörd. Plocka/skörda max till midsommar. Skörda och ät/tillaga det du gör åt och resten fryser du ner hel i plastpåsar. Tag upp och tillaga direkt t.ex på grillen. Obs! behöver ej förvällas. Skörda när plantan är 15-20 cm hög. Gödsla EFTER skörd. 

Källa: avlyssnad podd från trädgårdstrollet med gästen Annika från Hälsinge sparris.

Bokashi, samla ditt matavfall ifrån köket. Typ allt utan vätskor. Fyll din bokashi hink genom att varva avfall och bokashiströ i din lufttäta hink. När hinken är full så låter du den stå i 2 veckor i rumstemperatur, tappa under tiden ur bokashivätska ur kranen (om du har en sådan) var 3-5 dag. När dom 14 dagarna gått blandar den med din jord. Där låter du den vara i 3 veckor innan du använder den att plantera i. Din bokashi kan stå i upp till 1 år inomhus i sin hink......wow. 

Växter som lätt frösår sig

Rosenskära, Kärleksgräs "Frostel explosion", Amarant, Lejongap, purpurklätt, Citronmeliss, Oregano.

Fröfirmor

Kinnekulle Frö bl.a gamla sorter

Fröbanken.se

Lördagsbesök efter tur hos mamma

Fick gammal jord och kompost av mamma idag så det har jag fyllt på i kompostbehållaren. Sen vart jag inne i stugan och rakade ur aska. Tände upp i sotluckan och såg att drag finns :) nöjde mig med detta. Kollade källaren då det har regnat mycket. Det var fuktigt och speciellt mot väggen där rosen växer. Tyvärr läcker ju hängrännan och det vattnet rinner direkt ner till källaren. På högersidan i källaren är det torrt. Ska åtgärda detta snarast.

Kompost och rensning

Idag har jag varit vid stugan en kortare tid och rensat hängrännor samt fyllt på komposten med färdigjäst kompost...

Åkte hemåt ganska sent och möttes av en irriterad son som ringt flera gånger.... Jag hade glömt telefonen hemma.