fredag 18 september 2026

Urinseparering och lagring

 Jag undrade vad det var för plast i både en sån där blå tunna jag har och i 25 Liters dunken som det har varit destillerat vatten i. Jag frågade via google och AI svarade.


Vad är det för plast i en sån där 25 liters dunk som dom brukar sälja destillerat vatten i?

Den plasttyp som används i en standard 25-liters dunk för destillerat, avmineraliserat eller vanligt dricksvatten är HDPE (High-Density Polyethylene), på svenska kallat högdensitetspolyeten. [1, 2]
Du känner enkelt igen materialet på återvinningssymbolen i botten av dunken: en triangel med en 2:a i samt texten HDPE eller PE-HD.

Här är en sammanställning av plastens egenskaper och varför den används för detta ändamål:
Materialegenskaper för HDPE
  • Hög kemisk beständighet: Plasttypen reagerar inte med kemikalier eller syror och avger inga ämnen till det rena vattnet. Detta är extra viktigt för just destillerat vatten, som annars lätt drar åt sig orenheter. [1, 2]
  • Livsmedelsgodkänd & BPA-fri: Dunken innehåller inte Bisfenol A (BPA) eller skadliga mjukgörare. De flesta av dessa dunkar är märkta med det välkända "glaset och gaffeln"-symbolen, vilket betyder att de är säkra för livsmedel. [1, 2]
  • Mekanisk styrka: HDPE är en mycket seg och slagtålig plast. En fylld 25-litersdunk väger runt 25 kg, och materialet klarar den påfrestningen utan att spricka om man råkar stöta till den. [1, 2]
  • Ljusgenomsläpp: Dunkarna är oftast halvgenomskinliga (naturfärgade/transparent vita), vilket gör att man enkelt ser vätskenivån från utsidan. [1, 2]
Sen undrade jag och AI svarade på om den passade för lagring av urin. Och ja det gör den.
Ja, HDPE-dunken passar utmärkt för lagring av urin (ofta kallat guldvatten när det används till odling). [1]
Faktum är att HDPE är ett av de absolut bästa och vanligaste materialen för just detta ändamål. Här är varför plasten fungerar så bra, tillsammans med några viktiga saker att tänka på vid lagringen: [1, 2]
Varför HDPE är perfekt för urin
  • Tål högt pH: När urin lagras bryts ureamolekylerna ner till ammoniak. Detta gör att vätskans pH-värde stiger kraftigt och blir starkt alkaliskt (runt pH 9). HDPE är extremt kemikaliebeständigt och påverkas inte alls av det höga pH-värdet eller ammoniaken. [1, 2]
  • Håller tätt mot lukt: Dunken har ett tättslutande gängat lock. Det är helt avgörande eftersom du vill stänga inne ammoniakångorna – både för att slippa lukt och för att förhindra att det värdefulla kvävet dunstar bort i luften. [1, 2, 3]
  • Hållbarhet: HDPE är åldersbeständigt och spricker inte i första taget, vilket behövs då urinen kan expandera något om dunken står ute och fryser under vintern. [1, 2]
3 viktiga tips för lagringen
  1. Förvara mörkt och svalt: Eftersom dunkar för destillerat vatten oftast är halvtransparenta släpper de igenom ljus. UV-ljus och värme påskyndar nedbrytningen och kan skapa ett högre tryck i dunken. Ställ därför dunken i ett mörkt förråd, en källare eller skuggig plats utomhus. [1]
  2. Lämna lite luft: Fyll inte dunken ända upp till kanten. Lämna några centimeter luft i toppen så att eventuella tryckförändringar på grund av temperatur eller gasbildning inte pressar ut vätska genom locket.
  3. Märk dunken tydligt: Även om dunken är renspolad är det lätt att glömma bort vad som är i den efter några månader. Skriv med en permanent märkpenna på utsidan vad dunken innehåller. [1]
Jag ska  lagra urinen över vintern för att ha som trädgårdsgödsel till våren, och jag har ett utedass med urinseparering. Urinen/guldvattnet kommer att användas till gödning av ätbara grödor. Hur länge ska jag lagra den och klarar sig dunken i källaren under stugan (obs ej under mark) i en kallställd stuga under vintern.
Ja, HDPE-dunken klarar vintern utmärkt i en kallställd stuga, och ett urinseparerande dass ger dig de bästa förutsättningarna för en helt smittsäker och näringsrik trädgårdsgödsel. [1, 2, 3]
Här är exakt vad som gäller för lagringstid och vinterförvaring i källarutrymmet:
1. Hur länge ska urinen lagras?
Lagringstiden beror helt på vilka som ska äta det du odlar och vad du odlar: [1, 2]
  • Det egna hushållet (Sallat, rotfrukter, bär etc.): Om gödseln bara används till mat som ni i familjen själva ska äta finns det inget krav på lagringstid enligt Smittskyddsinstitutet och SLU. Eftersom du har urinseparering är urinen i princip steril och fri från tarmbakterier. Du kan i teorin använda den direkt.
    • Säkerhetsregel: Sluta gödsla 1 månad före skörd på grödor som äts råa (t.ex. sallat och jordgubbar) som en extra försiktighetsåtgärd. [1, 2, 3, 4, 5]
  • Om du bjuder andra eller säljer (Grönsaker som äts råa): Om personer utanför hushållet ska äta av råa grönsaker rekommenderar Världshälsoorganisationen (WHO) att urinen lagras i en sluten dunk i 6 månader innan spridning. Under denna tid höjs pH-värdet i dunken naturligt, vilket effektivt tar död på eventuella virus eller patogener som av misstag kan ha kommit med från dasset. [1, 2, 3, 4]
2. Klarar dunken att frysa i källaren?
Ja, HDPE-plast är extremt tåligt mot kyla och behåller sin seghet ända ner till -60 °C utan att bli skört eller spricka. Urin innehåller dessutom naturliga salter, vilket gör att fryspunkten sänks något och att den is som bildas blir mer som en porös issörja än stenhård söndersprängande glasis. [1, 2]
För att frysningen under stugan ska gå helt problemfritt måste du följa dessa två regler:
  1. Fyll dunken till max 80 % (ca 20 liter): Eftersom vätska expanderar när den fryser till is måste du lämna ett ordentligt tomrum (expansionsutrymme) längst upp i dunken. Fyller du den helt proppfull kommer till slut antingen locket eller botten att pressas sönder. [1]
  2. Ställ dunken i en plastback (för säkerhets skull): Även om plasten tål kyla, kan mekaniska spänningar uppstå om dunken fryser och tinar i flera omgångar under vintern. Ställ dunken i en billig plastback eller på en bit presenning. Skulle en mikrospricka uppstå vid upptiningen slipper du få urin på källargolvet. [1]
Hur du gör till våren
När våren kommer och urinen i dunken har tinat är det bara att röra om. Plasten tar inte skada och näringsämnena (kväve, fosfor och kalium) förstörs inte av att frysa. Spä ut urinen med vatten (vanligtvis 1 del urin till 9 delar vatten) och vattna ut på dina odlingar när växtligheten kommit igång! [1, 2, 3, 4, 5]

Hur undviker jag lukt när jag vattnar ut på våren?

Att minimera lukten är det absolut bästa sättet att se till att grannarna förblir glada och att det värdefulla kvävet stannar i jorden (istället för att försvinna upp i luften som ammoniakgas).
Här är de fyra mest effektiva sätten att vattna ut ditt guldvatten helt luktfritt:
1. Vattna direkt på jorden – aldrig på bladen
Håll pipen på vattenkannan tätt mot marken under plantorna eller i odlingsbädden när du vattnar. Om du strilar urinen högt upp i luften sprids lukten direkt med vinden, och kvävet dunstar bort. Ju mindre kontakt vätskan har med luften, desto mindre luktar det.
2. Täck över jorden direkt (Mylla ner)
Detta är det absolut säkraste kortet för att stoppa lukt:
  • Vattna i en skåra: Dra upp ett litet spår eller en ränna i jorden med en hacka, vattna med guldvattnet i skåran, och krafsa direkt över jord igen.
  • Använd täckodling: Om du täcker dina odlingar med gräsklipp, halm eller löv, kan du lyfta på täcket, vattna på jorden under och lägga tillbaka täcket direkt. Jorden och täckmaterialet fungerar då som ett naturligt filter som suger upp lukten omedelbart.
3. Välj rätt väder
Undvik att gödsla under varma, soliga och vindstilla dagar. Värmen gör att urinen avdunstas (och luktar) blixtsnabbt.
  • Bästa vädret: Vattna när det är mulet, svalt eller precis innan ett regn. Om det regnar efter att du gödslat spolas näringen ner djupare i jorden där den gör nytta, och all eventuell lukt försvinner på några sekunder.
4. Späd i rätt proportioner
Ren urin luktar starkt, men utspädd urin luktar betydligt mindre. Den klassiska gyllene regeln är 1 del urin och 9 delar vatten (1:10-blandning). Ju mer du späder, desto snabbare sjunker vätskan ner i jorden utan att lägga sig som en hinna på ytan.
Vill du ha tips på hur mycket guldvatten du ska ge till olika typer av växter (till exempel kväveälskande kål kontra potatis), eller har du funderingar kring hur ofta man bör vattna under våren och sommaren?

Hur ofta ska jag vattna under våren och sommaren?

Hur ofta du ska vattna med guldvatten beror helt på hur starkt du späder det och vad det är för typ av växter du odlar. Det absolut vanligaste och säkraste upplägget är att dela upp givan över säsongen.
Här är de två bästa strategierna för hur ofta du bör vattna under våren och sommaren:
Strategi 1: Lite men ofta (Rekommenderas)
Detta är den bästa metoden eftersom växterna får en jämn och lagom ström av näring, vilket minskar risken för övergödning eller att näringen spolas bort vid regn.
  • Frekvens: 1 gång i veckan eller var tionde dag.
  • Spädning: 1 del urin till 9 delar vatten (1:10).
  • När: Börja i maj när växterna har kommit igång ordentligt och jorden har blivit varm.
Strategi 2: Kraftig gödsling mer sällan
Om du har odlingar som ligger en bit bort eller om du inte vill blanda guldvatten varje vecka kan du ge mer näring vid färre tillfällen.
  • Frekvens: 2 till 3 gånger per säsong totalt.
  • Spädning: 1 del urin till 4 eller 5 delar vatten (1:5). Denna starkare blandning kräver att jorden redan är ordentligt fuktig (t.ex. efter ett regn) så att du inte bränner växternas rötter.
  • När: Första gången i maj/juni, andra gången runt midsommar och en eventuell sista gång i början av juli.

Viktiga anpassningar för olika växter
  • Storkonsumenter (Kål, purjolök, vitlök, squash, tomat, gurka): Dessa älskar kväve. Dem kan du gödsla varje vecka fram till mitten av sommaren.
  • Måttliga konsumenter (Rotfrukter som morötter och palsternacka): Gödsla mer sparsamt, kanske varannan eller var tredje vecka. För mycket kväve gör att morötterna utvecklar enorma blastverk men små, tråkiga rötter.
  • Snåla konsumenter (Potatis, ärter, bönor): Potatis blir lätt "blöt" och får dålig kvalitet av för mycket kväve. Ärter och bönor tar upp sitt eget kväve ur luften och behöver inte gödslas alls med guldvatten.
Den viktigaste slutregeln: Sluta i tid 🛑
Du ska sluta helt med guldvattnet i slutet av juli eller senast runt den 15 augusti.
  • För ätbara grödor: Du vill inte att nitrater samlas i bladen precis före skörd (sluta 1 månad före skörd på bladgrönsaker).
  • För perenna växter, buskar och träd: Om de får kväve sent på sommaren fortsätter de att växa istället för att förbereda sig för vintern (invintring). Då kan de nya skotten få frostskador när kylan kommer.
1. Hur långt räcker dina 25-litersdunkar?
Urin är ett otroligt kraftfullt gödselmedel. En enda 25-litersdunk räcker förvånansvärt långt när den späds ut.
  • Tumregel för yta: 1 liter ren urin räcker till ca 1 kvadratmeter (kvm) odling per säsong för växter med normalt näringsbehov (t.ex. morötter, sallat, lök).
  • Krävande växter: Kål, tomat, gurka och squash kan behöva upp till 2–3 liter ren urin per kvm under en sommar.
Räkneexempel för en säsong:
Om du har 10 kvm odlingsbäddar med blandade grönsaker, gör du av med ungefär 10 till 15 liter ren urin på en hel sommar. Det betyder att en enda 25-litersdunk (fylld till 20 liter för frysskydd) räcker mer än väl till 10–15 kvm odling under ett helt år.
När du späder din 25-litersdunk 1:9 får du totalt 250 liter färdigt guldvatten att vattna ut!

2. Komplettera med Fosfor och Kalium (P och K)
Urin kallas ofta för ett "snabbverkande kvävegödsel". Det innehåller mycket kväve (N) som ger fantastisk tillväxt, gröna blad och storlek. Det innehåller även en del fosfor (P), men är relativt fattigt på kalium (K).
För att dina plantor ska sätta goda frukter (som tomater, chili) och utveckla starka rötter behöver du kombinera guldvattnet med andra naturliga ämnen:
  • Träaska (Kalium & Mikronäringsämnen): Om du eldar med ren ved i stugan har du guld i asklådan. Träaska är extremt rik på kalium.
    • Hur: Strö ett tunt lager aska (ca 1–2 deciliter per kvm) över odlingsbäddarna tidigt på våren innan du börjar vattna med urinen.
  • Gräsklipp (Allround-näring): Att lägga ett 5–10 cm tjockt lager färskt gräsklipp direkt på jorden runt dina plantor (täckodling) är det absolut bästa komplementet. Gräsklippet frigör näring långsamt och håller dessutom kvar fukten i jorden.
  • Benmjöl (Fosfor): Om du odlar mycket fleråriga växter, bärbuskar eller rotfrukter kan du trycka ner lite benmjöl i jorden runt plantorna på våren. Det ger en långvarig fosforboost som stärker rotbildning och blomning.
Sammanfattning av din gödselrutin:
  1. Vår: Strö ut lite träaska i bäddarna och krafsa runt.
  2. Maj–Juli: Vattna med guldvattnet en gång i veckan (utspätt 1:9) på fuktig jord, gärna under ett lager gräsklipp.
  3. Augusti: Sluta helt med guldvattnet och låt växterna mogna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar