Varm och kall-kompostfakta

 Kompostering

 

 

Skillnader mellan varm- och kallkompost

Varmkompostering sker i en skadedjurssäker och isolerad kompostbehållare där köksavfall kan komposteras utan risk att få ovälkomna besök av råttor och möss.
Luftintag måste finnas men även detta bör vara skadedjurssäkrat med metallnät där maskorna ska vara max 5 millimeter för att även hålla mössen ute. Eller så ska själva behållaren vara så tät att att inga möss och råttor kommer in men att luft kan cirkulera in och ut i glipor.  Isoleringen gör att komposteringsprocessen kan fortsätta även när det är kallt ute. När varmkomposten brinner som bäst kan det bli upp emot 60 grader varmt, så ett bra sätt att kontrollera om komposten är ”igång” är att känna om den är varm eller mäta temperaturen med en jordtermometer., glöm ej att få varmkomposten godkänd av kommunen och du ska ha sökt och fått tillstånd att kompostera ditt matavfall eller toalettavfall. 

FOTO: ANNA FORSLUND

En kallkompost kan även den vara i form av en behållare ofta kallad trädgårdskompost. Här finns dock inte samma krav på att den ska vara skadedjurssäker eller isolerad eftersom den bara används till att kompostera trädgårdsavfall. I princip kan en kallkompost bestå av en hög på marken, fylld av löv, kvistar, ris, blast, gräsklipp och annat material , ja allt som produceras i trädgården och som är vegetabiliskt inklusive köksavfall av just vegetabilier alltså inte kött, fisk och fågel förutom äggskal., men för att nedbrytningsprocessen ska gå fortare krävs lite jobb.

FOTO: ANNA FORSLUND

Starta din varmkompost så här;

FOTO: ANNA FORSLUND

1. Börja med att lägga ris och kvistar i botten på behållaren för att få till en luftcirkulation underifrån. Det går även att föra ner ett dräneringsrör med hål i men det kan komma lite i vägen vid omrörning.  När komposten sedan ska blandas med strö, varvas först de olika materialen i tunna lager, tänk lasagne... När innehållet i behållaren efter hand ökar blandas det försiktigt med hjälp av till exempel en grep eller för ändamålet kompostskruv eller luckringsstav. Omrörning/luckring samt riset i botten ger komposten syre och påskyndar nedbrytningsprocessen.

FOTO: ANNA FORSLUND

2. Om du har tillgång till gammal kompostjord strör du ut några hinkar med detta ovanpå riset. Den gamla komposten kryllar av mikroliv och ger en tjuvstart till nedbrytningen av det nya materialet du tillsätter. Maskar är duktiga nedbrytare så plantera gärna in ett gäng sådana för att få ännu finare jord.

FOTO: ANNA FORSLUND

3. Nu kan du börja tömma din komposthink med köksavfall i komposten. Varje gång du tillsätter en hink med avfall, tillsätter du samtidigt kolrikt strö och då behållaren börjar fyllas på blandar du runt materialet ordentligt. Avslutningsvis täcker du ytan med lite strö. Strö finns att köpa på säck men det går precis lika bra att använda sågspån, torra löv, flis eller hackad halm eller strimlad kartong och tidningspapper (obs ej glättigt eller plastförsett) . 1 del strö till 3 delar avfall brukar vara lagom.

FOTO: ANNA FORSLUND

4. Tänk på att komposten inte ska vara blöt, endast fuktig. Är den för blöt börjar materialet ruttna i stället för att komposteras och dålig lukt uppstår. Avhjälp detta med att tillsätta mer strö och blanda ordentligt. Om komposten däremot är för torr avstannar processen helt. Då får du vattna din kompost för att få fart på den igen. Använd då gärna risvatten som en kompoststarter. Se nedan..

FOTO: YLVA SVENSSON

5. Lufta komposten minst en gång i veckan genom att gräva igenom materialet – syresättning snabbar på nedbrytningen.

6. När kompostbehållaren är full behöver innehållet efterkomposteras. Om du har två behållare låter du helt enkelt materialet i den första vila, i annat fall går det lika bra att låta innehållet efterkomposteras i en hög på marken.

7. När kompostjorden är mörk, finfördelad och doftar gott har innehållet komposterats klart och är redo att användas i odlingarna. Jord från kökskompost är näringsrik och myllrar dessutom av maskar och mikroliv. Använd jorden till jordförbättring och gödsel i pallkragar och upphöjda odlingsbäddar. Jorden fungerar även utmärkt till att förodla växter i eller att använda i krukor till att odla blommor och grönsaker. Såväl till förodling som till krukodling behöver dock kompostjorden blandas ut med torvmull eller planteringsjord. En del kompostjord till tre delar torv brukar vara lagom.

Här hos mig och mina trädgårdar har jag ett antal komposter.
I Glorias Garden har jag för tillfället 1 st varmkompost "Biokub" godkänd av kommunen för köksrester (gillar inte ordet köksavfall låter i mina öron dåligt och det är det verkligen inte)  och 2 st trädgårdskomposter (kall-komposter) "Soilsaver". Det är bara varmkomposten som i dagsläget är i bruk. Dom två trädgårdskomposterna är tänkta att flyttas ut till Solgläntan där dom gör bättre nytta eventuellt får en stanna kvar där jag kan efterkompostera när kökskomposten är full.

Ute vid Solgläntan har jag just nu 2 st trädgårdskomposter men ingen varmkompost. Jag har en blå tunna som innan var en vattentunna, med lock som nu används för att mellanlagra bokashi och göra jord i, en s.k jordfabrik. Denna tunna ska även användas till humanore i framtiden eller så införskaffas eller byggs en varmkompost till detta ända(haha)mål. Se inlägg från den 29/12-25 

Lakvatten från en kombinerad humanore/bio-kompost kan samlas upp och användas för gödsling av prydnadsväxter i trädgården utspädd i 1:5 delar.

1. Går även att använda outspädd men då måste du vattna rikligt efteråt för att förebygga "torrfläcksjukan". 
2. Den kan även användas outspädd i "trädgårdskomposten"(kall-komposten) som är kolrik då det är mycket kvistar och grenar där men kvävefattig då det inte används köksrester i denna. 
3. Du kan även hälla tillbaka lakvattnet i komposten längst upp bland övrig kompostmassa tillsammans med rikligt av strömaterial. Obs! Max 5 liter lakvatten per dygn. Och om massan redan är våt ska du inte vattna den med mera lakvatten. Spara då detta till när du tillsätter torrt material. 
4. Gödsling sker vår och sommartid under växtsäsongen och avslutas innan hösten så att växterna kan vintras in. 
5. Du kan förvara lakvattnet i upp till ett år.

Jag måste hitta mer strö av rätt sort för mina komposter. Just nu kör jag grovstrimlad kartong och gamla dagstidningar. Till nästa säsong ska jag samla på mig mer material och förbereda i behållare för att lättare kunna täcka i komposter och dass.

Då har jag tänkt detta;

• Flis från egen flismaskin
• Köpt kompostströ t.ex Biolan Barkströ*passar bra till både köksavfall och humanore
• Pellets (stallströ)
• Torkad hästskit
• Strimlat tidningspapper
• Strimlade dokument
• Strimlade kartonger
• Torkade löv
• Torkat gräsklipp
• Torra smågrenar
• Torra kottar
• Tallbarr
• Flisad bark
• Söndertrampade kolbitar för tillverkning av biokol i kompostens bottendel och i mellanlagren (lasagne-fyllning)
• Och naturligtvis även hushålls-och toapapper, även tvättlappar som inte är laddade med sprit och annat.

Dessa material ska sedan mixas in med trädgårdskompost såsom gräsklipp, färska löv, grönsaks-rens och fruktrester m.m kompletteras med guldvatten, gröngödsling och annat bladgrönt.

Vid kompostering av humanore tillsätt rikligt med strömaterial i komposten för att binda vätskan innan du tillsätter ditt bidrag och avsluta med ett tjockt lager av strömaterial. Har du humanore i komposterbar påse gör likadant och avsluta med ett tjockt lager strömaterial.

Vid kompostering av köksavfall töm ditt bidrag i komposten och se gärna till att bitarna är så små som möjligt, ju snabbare bryts bidraget ner.

Kompostfakta
Ratio 1:20 eller 1:30 Grönt och brunt obs ej delar.
Olika grödor har olika c/n värde
T.ex hönsskit 10:1
Läs på mer mycket intressant!

Lämplig mängd strö att täcka sitt bidrag med är ca 1/3–1/2 av den mängd som tillsattes. Om avfallet är fuktigt använd mera strö under tömningen. Iallafall vid användning av Biolan Barkströ*. Om bidraget är väldigt fuktigt använd mera strömaterial. Använd en kompostpåse eller en tidning i botten på ditt uppsamlingskärl så är detta lättare att tömma och hålla rent. Det gör inget om påse eller tidning följer med ner i komposten för det blir kompost detta också.
Fortsätt att fylla på humanore och köksresterna flera gånger i veckan(detta för att värmen och microberna ska hållas vid liv) tills behållaren är full eller iallafall halvfull innan du börjar tömma i nedre delen. Luckra i komposten med luckerstaven ca 20-30 cm djupt nån gång ibland. (en målarrullehållare passar bra till detta också)

Ju mera generöst du tillsätter strö, desto mindre måste massan luckras upp. 

Problemlösning

1. Innehållet komposteras inte
   Om innehållet inte komposteras, är orsaken vanligtvis att massan antingen är för torr eller för våt. Om kompostmassans fukthalt är lämplig, sipprar det ut några vätskedroppar när den kläms i handen Om det syns t.ex. rikligt med icke förmultnat toalettpapper i den kompost som töms, har förhållandet vätskemängd till fast material varit för litet. Då gäller det att tillsätta vätska (urin, varmt vatten, varma spad osv.).
2. Innehållet är för torrt
   För torrt avfall som ligger längst ned i komposten kan läggas tillbaka i toppen på komposten och återfuktas med vätska såsom vatten, lakvatten, urin etc. 
3. Innehållet är för blött
   Om komposten är för våt och luktar illa av ammoniak eller ruttnad massa, är vätskehalten för hög. 
   Luktar det ammoniak så är det för mycket nitrogen vänd högen och tillsätt mer brunt
   Luktar det ruttet som ruttna ägg då har det blivit anaerobiskt då måste du få in mer syre genom att tillsätta mer brunt. Kontentan problem= tillsätt brunt.
   Vid överbelastning eller i starten av komposteringen kan det tillfälligt rinna ut vätska också från tömningsluckans kanter. Kontrollera så att alla har använt strö vid komposteringen och/eller tillräckligt med strö. Öka mängden strö tillfälligt tills lukten försvunnit och fukthalten är till belåtenhet. Du kan även tömma ur den våtaste delen av massan i den nedre luckan och sprida den under prydnadsväxter i ett tunt lager på några centimeter, lukten försvinner inom några dagar. Eller blanda den uttagna massan med nytt strö och lägg överst i komposten avsluta med att täcka med ett tjockt lager strömaterial. Hålet i bottendelen där du har tagit ut massan kan du fylla igen med några spadtag av strömaterial. Passa på att kolla så att lakvattnet har fri passage. Pressa/luckra ner massan i komposten så att håligheten fylls upp. Glöm inte att blanda upp med rikligt med strömaterial.
4. Komposten har frusit eller tappat temperatur
   Det bästa sättet att ha en fungerande kompost är att tillsätta avfall regelbundet. Då får mikroorganismerna den föda dom behöver och värmen dom genererar håller processen igång. Om komposten tenderar att frysa kan du fylla behållare med varmt vatten att ställa i kompostmassan och ovanpå denna. Det är viktigt att använda strö även på vintern, utan detta packas massan ihop för mycket och när vädret blir mildare så börjar det ruttna istället och orsakar lukt. När en varmkompost tappar temperatur beror det oftast på att mikroorganismerna som sköter nedbrytningen har blivit inaktiva på grund av för lite "mat", för lite syre, eller för låg fuktighet. Under vinterhalvåret är den vanligaste orsaken kylan i kombination med att komposten är för liten eller dåligt isolerad. 
5. Här är de vanligaste orsakerna och konkreta åtgärder för att få igång värmen igen:

   1. Åtgärder för att väcka komposten

   Tillsätt nytt "grönmaterial" (Kväve): Komposten behöver energi. Blanda i färskt material som gräsklipp, färska växtdelar, gödsel eller nytt matavfall. Detta fungerar som en "kickstart".

   Lufta komposten (Syre): Vänd om komposten. Mikroorganismerna behöver syre. Om innehållet är kompakt kommer ingen ny värme att genereras.

   Kontrollera fukten: Komposten ska kännas som en urkramad svamp. Är den torr? Vattna. Är den för blöt? Blanda i strömaterial (torrt material).

   "Varmvattenflaska"-tricket: Stoppa ner flaskor med hett vatten i komposten för att höja temperaturen tillfälligt och ge bakterierna en skjuts. 

   2. Specifikt för vinterkyla

   Isolera: Lägg ett extra lager isolering på toppen (t.ex. en isolerskiva eller säckar med löv).

   Skapa volym: En större kompost håller värmen bättre. Samla ihop matavfall och lägg i allt på en gång snarare än lite varje dag.

   Undvik vändning i extrem kyla: Om komposten är frusen eller nästan frusen, undvik att vända den för ofta eftersom det släpper ut den lilla värme som finns kvar. 

   3. Kontrollera balansen

   Kväve/Kol-balans: Om komposten bara är fylld med trädgårdsavfall (brunt) behövs kväve (grönt). Är den för blöt och luktar illa behövs mer strö/kol (brunt). 

   Sammanfattningsvis: Testa att vända i lite färskt köksavfall/gräsklipp, kontrollera att den inte är för torr, och se till att isoleringen är god.
   
   
6. Avslutningsvis är det bra att ha en tömd kompost till vintern eller åtminstone halvfull så att det finns plats för kommande massa under vintern. Komposten kan frysa men det är ingen fara den kommer igång så fort solen skiner igen och det blir lite varmare. Det kan behövas en isolerad kompost för att kompostera på vintern. Bygg in din kompost med isolerande byggskivor. Komposteringen fortsätter även om det blir kallt, men det går långsammare. När massan fryser upphör nedbrytningen. Då kan det hända att komposten lätt blir full då massan inte bryts ner, därav kan det vara lämpligt att ha en tom behållare inför vintern. Nedbrytningen avstannar eller går långsammare på vintern och då behöver komposten inte lika mycket syre så om du har syretillförsel på din kompost så kan du minska den nu och öka den till våren igen. När värmen kommer så börjar nedbrytningen igen och massan sjunker. Det är möjligt att tömma en kompost även på vintern. Lägg då komposten på hög inför våren, med fördel på skyddat läge så att den inte blir urlakad.
   
   

7. Hittade att risvatten-sköljvattnet från riset är toppen och fullt med microliv.

   Skölj riset i minst en minut och spara sedan i vattenkanna eller dunk. Detta vatten passar bra som en kompostactivator.

   Källor; Biolan.se, en del fakta och bilder från Anna Forslund och FB egen erfarenhet