Varm och kall-kompostfakta

 Kompostering

Hos mig och mina trädgårdar har jag ett antal komposter.
I Glorias Garden har jag för tillfället 1 st godkänd av kommunen varmkompost för matrester och 2 st trädgårdskomposter (kallkomposter). Det är bara varmkomposten som i dagsläget är i bruk. Dom två trädgårdskomposterna är tänkta att flyttas ut till Solgläntan där dom gör bättre nytta.
Ute vid Solgläntan har jag just nu 2 st trädgårdskomposter men ingen varmkompost. Jag har en blå tunna som innan var en vattentunna, med lock som nu används för att mellanlagra bokashi och göra jord i, en s.k jordfabrik. Denna tunna ska även användas till humanore i framtiden eller så införskaffas eller byggs en varmkompost till detta ända(haha)mål. Se inlägg från den 29/12-25 

Lakvatten från en kombinerad humanore/bio-kompost kan samlas upp och användas för gödsling av prydnadsväxter i trädgården utspädd i 1:5 delar.

1. Går även att använda outspädd men då måste du vattna rikligt efteråt för att förebygga "torrfläcksjukan". 
2. Den kan även användas outspädd i "trädgårdskomposten"(kallkomposten) som är kolhaltig men näringsfattig. 
3. Du kan även hälla tillbaka lakvattnet i komposten längst upp bland övrig kompostmassa tillsammans med rikligt av strömaterial. Obs! Max 5 liter lakvatten per dygn. Och om massan redan är våt ska du inte vattna den med mera lakvatten. Spara då detta till när du tillsätter torrt material. 
4. Gödsling sker vår och sommartid under växtsäsongen och avslutas innan hösten så att växterna kan vintras in. 
5. Du kan förvara lakvattnet i upp till ett år.

Jag måste hitta mer strö av rätt sort för mina komposter. Just nu kör jag grovstrimlad kartong och gamla dagstidningar. Till nästa säsong ska jag samla på mig mer material och förbereda i behållare för att lättare kunna täcka i komposter och dass.

Då har jag tänkt detta;

• Flis från egen flismaskin
• Köpt kompostströ t.ex Biolan Barkströ*passar bra till både köksavfall och humanore
• Pellets (stallströ)
• Torkad hästskit
• Strimlat tidningspapper
• Strimlade dokument
• Strimlade kartonger
• Torkade löv
• Torkat gräsklipp
• Torra smågrenar
• Torra kottar
• Tallbarr
• Flisad bark
• Söndertrampade kolbitar för tillverkning av biokol i kompostens bottendel och i mellanlagren (lasagne-fyllning)

Dessa material ska sedan mixas in med trädgårdskompost såsom gräsklipp, färska löv, grönsaks-rens och fruktrester m.m kompletteras med guldvatten, gröngödsling och annat bladgrönt.

Vid kompostering av humanore tillsätt rikligt med strömaterial i komposten för att binda vätskan innan du tillsätter ditt bidrag och avsluta med ett tjockt lager av strömaterial. Har du humanore i komposterbar påse gör likadant och avsluta med ett tjockt lager strömaterial.

Vid kompostering av köksavfall töm ditt bidrag i komposten och se gärna till att bitarna är så små som möjligt, ju snabbare bryts bidraget ner.

Lämplig mängd strö att täcka sitt bidrag med är ca 1/3–1/2 av den mängd som tillsattes. Om avfallet är fuktigt använd mera strö under tömningen. Iallafall vid användning av Biolan Barkströ*. Om bidraget är väldigt fuktigt använd mera strömaterial. Använd en kompostpåse eller en tidning i botten på ditt uppsamlingskärl så är detta lättare att tömma och hålla rent. Det gör inget om påse eller tidning följer med ner i komposten för det blir kompost detta också.
Fortsätt att fylla på humanore och köksresterna flera gånger i veckan(detta för att värmen och microberna ska hållas vid liv) tills behållaren är full eller iallafall halvfull innan du börjar tömma i nedre delen. Luckra i komposten med luckerstaven ca 20-30 cm djupt nån gång ibland. (en målarrullehållare passar bra till detta också)

Ju mera generöst du tillsätter strö, desto mindre måste massan luckras upp. 

Problemlösning

1. Innehållet komposteras inte
   Om innehållet inte komposteras, är orsaken vanligtvis att massan antingen är för torr eller för våt. Om kompostmassans fukthalt är lämplig, sipprar det ut några vätskedroppar när den kläms i handen Om det syns t.ex. rikligt med icke förmultnat toalettpapper i den kompost som töms, har förhållandet vätskemängd till fast material varit för litet. Då gäller det att tillsätta vätska (urin, varmt vatten, varma spad osv.).
2. Innehållet är för torrt
   För torrt avfall som ligger längst ned i komposten kan läggas tillbaka i toppen på komposten och återfuktas med vätska såsom vatten, lakvatten, urin etc. 
3. Innehållet är för blött
   Om komposten är för våt och luktar illa av ammoniak eller ruttnad massa, är vätskehalten för hög. Vid överbelastning eller i starten av komposteringen kan det tillfälligt rinna ut vätska också från tömningsluckans kanter. Kontrollera så att alla har använt strö vid komposteringen och/eller tillräckligt med strö. Öka mängden strö tillfälligt tills lukten försvunnit och fukthalten är till belåtenhet. Du kan även tömma ur den våtaste delen av massan i den nedre luckan och sprida den under prydnadsväxter i ett tunt lager på några centimeter, lukten försvinner inom några dagar. Eller blanda den uttagna massan med nytt strö och lägg överst i komposten avsluta med att täcka med ett tjockt lager strömaterial. Hålet i bottendelen där du har tagit ut massan kan du fylla igen med några spadtag av strömaterial. Passa på att kolla så att lakvattnet har fri passage. Pressa/luckra ner massan i komposten så att håligheten fylls upp. Glöm inte att blanda upp med rikligt med strömaterial.
   Viktigt! Öppna och töm dom biologiskt nedbrytbara påsarna innan du lägger dom i komposten.
4. Komposten har frusit
   Det bästa sättet att ha en fungerande kompost är att tillsätta avfall regelbundet. Då får mikroorganismerna den föda dom behöver och värmen dom genererar håller processen igång.
   Om komposten tenderar att frysa kan du fylla behållare med varmt vatten att ställa i kompostmassan och ovanpå denna. Det är viktigt att använda strö även på vintern, utan detta packas massan ihop för mycket och när vädret blir mildare så börjar det ruttna istället och orsakar lukt.
5. Avslutningsvis är det bra att ha en tömd kompost till vintern eller åtminstone halvfull så att det finns plats för kommande massa under vintern. Komposten kan frysa men det är ingen fara den kommer igång så fort solen skiner igen och det blir lite varmare. Det kan behövas en isolerad kompost för att kompostera på vintern. Bygg in din kompost med isolerande byggskivor. Komposteringen fortsätter även om det blir kallt, men det går långsammare. När massan fryser upphör nedbrytningen. Då kan det hända att komposten lätt blir full då massan inte bryts ner, därav kan det vara lämpligt att ha en tom behållare inför vintern. Nedbrytningen avstannar eller går långsammare på vintern och då behöver komposten inte lika mycket syre så om du har syretillförsel på din kompost så kan du minska den nu och öka den till våren igen. När värmen kommer så börjar nedbrytningen igen och massan sjunker. Det är möjligt att tömma en kompost även på vintern. Lägg då komposten på hög inför våren, med fördel på skyddat läge så att den inte blir urlakad.
6. 
   

Källor; Biolan.se och FB egen erfarenhet