Hugelbädd, lasagnelimpa och komposthög

 Hugelbädd

Är en tysk ovanjord komposteringsmetod. Hugelkultur är ett tyskt ord och betyder hög-odling eller kull-odling

Stockar, grenar, ris och annat kolrikt material används i denna gärna med påbörjad förmultning, ruttet material. Läs gärna detta inlägg hos mig.

Så här sammanfattar AI tillsammans med mig vad hugelbädd är för något och hur man går tillväga källorna är sarabackmo.se, land.se, permies.com, hållbartvillalivmedhanna samt alltomtorp.se;

En hügelbädd (eller hügelkultur) är en upphöjd odlingsbädd som byggs upp av ruttet trä, gammalt obehandlat virke, grenar och komposterbart material, ofta i en kulle. Den fungerar som en självvattnande och näringsrik "trä-kompost" där stockarna binder fukt som en svamp, vilket minskar behovet av vattning och ger näring i flera år.

Huvudfördelar och egenskaper:

Fukthållning: Det förmultnande träet suger åt sig fukt och fungerar som en reservoar under torra perioder.
Näring och värme: När materialet bryts ned frigörs näring och värme genereras, vilket förlänger växtsäsongen. Metoden är en del av permakultur och är ett effektivt sätt att ta tillvara trädgårdsavfall som grenar, sly och gamla stockar. Du kan även lägga in virke som blivit över från byggen men då ska detta vara obehandlat. Istället för att köra dessa till återvinningscentralen.

Passar utmärkt för odling av grönsaker som squash, gurka och majs, samt perenna växter.

Hügelbäddar kan byggas direkt på marken, på utlagd kartong, i en sänka eller i pallkragar och är en "no-dig"-metod som förbättrar jordens kvalitet över tid. Placera gärna bädden där den får minst 6 timmar sol.

Så bygger du en hugelbädd:

Bas:
Lägg grovt trä och stockar i botten.
Gräv gärna ur ca 30 cm innan och lägg undan den jorden. Har du inte möjlighet till detta täck gärna marken med kartong.
Fyll på med grova stockar, ved, större grenar och ruttet trä. Fyll ut mellanrummen med jord och kompost eller varför inte med allmänt bös som barr kottar etc. Om du ska göra din hugelbädd i en ram t.ex en pallkrage, så markera ut på marken med pinnar vart ramen ska vara och fyll det första lagret utan ramen det blir lättare så. Lägg sedan på ramen.
Mellanlager:
Fyll på med kvistar, ris, flis, stallgödsel, (i dom nedersta lagren även humanore),löv, lättare ogräsrens, grönmassa som gräsklipp och bortrensade plantor och halm/hö. Matkompost gärna bokashi, aska eller kalk då gärna över ev. gödsel. Mindre kolbitar som gärna har dränkts i gödselvatten innan. Glöm inte att vattna i lagren.
Täckning:
Avsluta med ett rejält lager jord och kompost att odla i. Använd dig gärna av marktäckning av gröna växtrester.

Lite tips från Hanna i hennes youtubefilm

Vilka växter som passar då bäst under de första åren.

I en nyanlagd hugelbädd är jorden ofta kväverik och luckert uppbyggd, men den kan också lida av viss kvävebrist i ytskiktet om mycket trämaterial håller på att brytas ner direkt under ytan.
De första åren (år 1–2) passar följande växter bäst:

Näringskrävande och "törstiga" växter: Hugelbädden håller fukt bra och släpper ifrån sig mycket näring när materialet bryts ner.

• Pumpor och Squash: Dessa är de absoluta favoriterna för år ett. De älskar den värme som skapas när bädden bryts ner och deras stora blad täcker ytan, vilket hindrar avdunstning.
• Gurka och Melon: Kräver mycket vatten och näring, vilket hugelbädden erbjuder.
• Kålväxter: (Grönkål, broccoli, blomkål) Dessa trivs i den näringsrika miljön, men se till att vattna extra om bädden är mycket hög och dränerar snabbt i början.
• Tomater och Paprika: Gillar värmen och den djupa jorden.

Växter för att motverka kvävesvält:

• Bönor och Ärtor: Eftersom de är kvävefixerande (tar kväve från luften) klarar de sig bra även om nedbrytningen av trä i bädden tillfälligt "stjäl" kväve från den övre jorden.

Potatis:

Potatis fungerar utmärkt första året eftersom den hjälper till att bearbeta jorden och trivs i den mullrika strukturen.

Att tänka på:

Vattning: Under det första året är bädden ofta luftig, vilket gör att den kan torka ut snabbare än en etablerad bädd. Håll koll på fukten!
Sättning: Räkna med att bädden sjunker ihop en hel del under de första två åren när de inre lagren börjar förmultna.
Tips från mig är om du vill ha perenner i rabatten att plantera dessa minst året efter då bädden sjunker rejält när den sätter sig. Så tipset är odla ettårigt det första året, sommarblommor och grönsaker.

Hur man undviker vanliga misstag vid bygget.

Att anlägga en hugelbädd innebär att man skapar ett mindre ekosystem. 

Undvik att göra om genom att hamna i dessa vanliga fallgropar:

• Luftfickor mellan stockarna:
  Ett av de vanligaste misstagen är att bara stapla ved och sedan kasta på jord. Jorden faller inte ner i alla springor själv, vilket skapar luftfickor där rötter torkar ut och nedbrytningen stannar av. Lösningen är att packa materialet i lager. Lägg jord, kompost eller gödsel mellan varje lager av trä för att fylla ut alla hålrum. Samt att vattna rejält så att utrymmena fylls på med jord och dyligt.
• Användning av "fel" träslag:
  Vissa träslag hämmar tillväxt (allelopati) eller bryts ner extremt långsamt.
  Undvik dessa,
  Svart valnöt (giftigt för många växter), cederträ och robinia (rötresistenta, tar för lång tid att bryta ner). Undvik även tryckimpregnerat virke som läcker kemikalier.
  Se upp för:
  Pil, poppel och vissa lönnar kan slå rot och börja växa om de är för färska.
• För branta eller breda bäddar:
  Om bädden är för brant rinner vatten och näring av ytan istället för att sjunka in. Är den för bred blir det svårt att nå mitten för att skörda utan att trampa sönder jorden. Lösningen är att planera bredden så att du når mitten från båda sidor (ofta ca 120 cm).
• Kvävebrist under första året:
  När bakterier bryter ner mycket kolrikt material (trä) "lånar" de kväve från den omgivande jorden. Lösningen är att tillsätta extra kväve i form av färskt gräsklipp, stallgödsel eller urin när du bygger bädden för att mata nedbrytningsprocessen.
• Att glömma att bädden sjunker:
  Organiskt material krymper när det förmultnar. En bädd kan sjunka ihop med flera decimeter under de första två åren. Lösningen är att bygga bädden högre än du tror behövs och var beredd på att fylla på med ny jord och kompost på toppen varje säsong.
• Otillräcklig bevattning i starten:
  Även om målet är en självbevattnande bädd, tar det tid innan träet sugit åt sig tillräckligt med fukt för att fungera som en svamp.Lösning: Vattna varje lager ordentligt under själva bygget och håll bädden fuktig hela första säsongen.

Hur länge en hugelbädd håller innan den behöver förnyas.

En hugelbädd är ett långsiktigt projekt och dess livslängd beror främst på hur grovt och vilket sorts trämaterial du har använt som kärna.
Generellt kan man dela upp livslängden i två faser:

1. Produktiv livslängd (10–20+ år): En välbyggd bädd med grova stockar av hårda träslag (som ek eller lönn) kan fortsätta att brytas ner och avge näring samt hålla fukt i 20 år eller mer.
2. Aktiv nedbrytningsfas (5–6 år): Enligt traditionella källor är det under de första 5–6 åren som bädden är som mest aktiv i sin värmealstrande nedbrytning. Efter denna period har det mesta av det finare materialet blivit till jord, och bädden sjunker ihop till en mer stabil, näringsrik kulle.

Faktorer som avgör hållbarheten

• Träets tjocklek: Ju tjockare stockar i botten, desto längre håller "svampeffekten" (förmågan att lagra vatten). Små kvistar och grenar bryts ner på bara några få år.
• Träslag: Mjukare träslag som poppel och gran bryts ner snabbare än hårda lövträd. Rötresistenta träslag (som ceder) håller längst men släpper ifrån sig näring långsammare.
• Klimat: I ett fuktigt och varmt klimat går nedbrytningen fortare än i kalla eller torra miljöer.

AI kan göra misstag, så dubbelkolla svaren.

Lasagnelimpa

Är en lager på lager ovanjord komposteringsmetod. Här är ett inlägg från mig där jag tror mig göra en lasagne men senare kommer på att det nog snarare är en hugelbädd. Eller som jag tänker nu snarare en kombination av dom båda. Fast med levande växter mitt i. Observera att jag fortfarande inte har grävt om rabatten men nu 6 år senare behövs det då flera växter också behöver delas/flyttas/rensas ut.

Att bygga en lasagneträdgård (ark/lager-kompostering) är en grävfri metod för att skapa näringsrik odlingsjord genom att varva organiskt material i lager, likt en lasagne. Tekniken är perfekt för nya bäddar, kväver gräsmatta och ger fantastisk jord till våren om den byggs på hösten.

Steg-för-steg: Så bygger du din lasagne

1. Markera och rensa:
   Markera ytan för din nya bädd. Du behöver inte gräva bort gräset, bara klippa det kort.
2. Bottenlager (spärren):
   Täck gräsmattan med ett tjockt lager blötlagd kartong (utan tejp) eller tidningspapper (5–10 cm). Detta kväver ogräs och gräs.
3. Bruna lager (kolrikt):
   Lägg på ett lager med "brunt" material som vissna löv, halm, småkvistar eller rivet papper. Detta ger luft till jorden.
4. Gröna lager (kväverikt):
   Lägg på ett lager med "grönt" material som gräsklipp, ogräsrens (utan frön), hästgödsel eller köksavfall. Detta ger näring.
5. Upprepa: Varva bruna och gröna lager tills bädden är ca 30–60 cm hög. 
6. Avsluta med ett tjockt lager täckmaterial (t.ex. gräsklipp, halm eller löv) för att hålla fukten.
7. Vattna: Vattna ordentligt mellan lagren så att processen kommer igång.

Tips för bästa resultat

• Tidpunkt:
  Hösten är optimalt, så hinner materialet brytas ner till våren.
• Material:
  Använd vad du har! Löv, gräsklipp, gödsel, kompost, tidningar och kartong är perfekt.
• Vänta:
  Lasagnemetoden tar tid, ofta 6 månader eller mer, så den är inte lämplig för omedelbar plantering.

 
Källa: bbg.org, novialia.novia.fi  

 Komposthög

Är en över hela världen väl använd komposteringsmetod med eller utan behållare/ram på en plats där trädgårdsmaterial och ibland hushållsmaterial bryts ner naturligt och förvandlas till en näringsrik jordförbättring (mull) genom microorganisrmer. 

Det finns två huvudtyper: trädgårdskompost 

Den fungerar som ett kretslopp för näring, minskar sophanteringen och ger gödning till odlingar. En fungerande hög är oftast 1-1,5 meter hög, luftig och lagom fuktig.

1. Öppen hög för trädgårdsavfall
   Detta kan vara en kallkompost med trädgårds-rens
   Hushållskompost med gröna rester från köket (inte kokt mat eller kött, fisk, kyckling, ägg eller andra animaliska rester)
   Du kan även kompostera ogräs (undvik de allra värsta). Vissa invasiva "ogräs" ska rapporteras in och skickas i brännbart. 
2. Varmkompost (sluten behållare för matavfall, kräver ofta kommunalt godkännande).
   Hushållskompost med matrester
   dasskompost/latrinkompost dessa 2 sista kräver dock tillstånd från kommunen samt att dom ska komposteras i en sluten kompost= skadedjurssäker. Latrinkomposten har även en sluten botten så att eventuellt lakvatten stannar kvar i komposten.
    

Viktiga grunder för en lyckad kompost:

1. Balans:
   Blanda kväverikt material (t.ex. gräsklipp, köksavfall) med kolrikt material (t.ex. torra löv, kvistar, sågspån).
2. Luft:
   Mikroorganismerna behöver syre, så vänd i komposten ibland.
3. Fukt:
   Den bör vara fuktig som en urkramad svamp.
4. Placering:
   Gärna skuggigt och i direktkontakt med marken för att maskar ska hitta dit.

Källor: biolan.fi,reddit.com